Tuesday, May 15, 2007

Eurovision Song Contest 2007

I lördags var det den årliga schlagerfesten hos Gabriel. Det var på med guldklänningen och ner med spriten.

Spritförrådet såg ut som your average bar
Jocke, Alex och Gustav

Min fina lillebror
Kalas. Innan sändningen började på TV fick man tippa vilken vinnartopp- 5 skulle bli, bästa framträdande och de 5 sämsta. Nadja och jag tippade som riktiga strateger! Sen var det mingel och snittar och bubbel.
Fina Gabriel som är VD för Pronto Communication, festen var på hans kontor.

Bakläxa på snacksen. Det här är fågelmat, förra året fanns en årsranson med Pringles. Gabriel kanske vill att vi ska tänka på figuren, yeah right, med den spritmängden.




Stefan, Clara och Nadja är sansade kl 20.58









Snart är det Sveriges tur!



Ola Salo. The Arks framträdande sög. Han sjöng dåligt, låten var dålig, låten passar inte för Eurovision. Serbien vann fair and square! Hon var bäst och jag är återigen inne på juggetemat.




Heja Sverige!




En av våra favoriter; Ukraina med Dancing Lashka Tumbai som bitvis lät som "I want to see, Russia good-bye" Trots att alla östlag höll varann om ryggen är det härligt med politiska undertoner!


Ni vet tävlingen som man tippade under minglet? JAG VANN! För jag är bäst! Och sclagerbög! Priset var en flarra Pol Roger (Churchills favvochampagne) som hamnade på min klänning och i min mage. Nödvändigt att hälla i sig det klockan 01 liksom.


På väg till Neu i en taxi, jag, Nadja och Hadisa. Gustav tog med oss fyllon i en taxi, föste in oss och köpte öl. Vi dansade framför spegeln i första baren och var allmänt dräggiga. Vid ett tillfälle trodde jag att jag skulle ramla omkull för jag var så full men det räddades upp av ett besök på McD innan Nadja och jag for hem. Gustav och Hadisa hade orkat ta sig hela vägen till Max och kom hem med 4 burgers och åt ingen för de däckade innan de hann muncha. o3.45 låg jag i sängen och mådde som en prinsessa!


På väg hem från McD. Vi letar taxi på Kungsgatan = omöjlig en lördagnatt.

I söndags gjorde det inget att man mådde för jävla taskigt för det var faktiskt SÅ värt det. Tack Gabriel och Molitva på er!

/Clara

No comments: