Idag fick jag se att det stod ett paket micropopcorn på Roddes skrivbord. Frågade varför och han sa att han hade tänkt äta det till frukost men inte vågade poppa på jobbet typ. Äh, tänkte jag, här ska poppas. Gjorde som hemma; in med påsen, vred till 3 minuter och sen hämta när det plingar. Gick tillbaka till skrivbordet och hann väl typ kolla på tre bilder på people.com och sen gick jag tillbaka. Det var 20 sekunder kvar men jag öppnde luckan- röken väller fram och jag hinner se några svart/vita prickar i påsen innan jag springer till köket och håller ut dem genom fönstret, det ryker som en polisbrandbomb/tårgaspatron. Maria säger att vi under inga omständigheter ska äta dem, och nej, då hade man fått inre brännskador och tarmfel av allt sot. Hela kontoret luktar nu bränt, påsen ryker som fan och jag mular ner den i en vanlig plastpåse som jag håller för så att det inte ryker ut. Tar hissen ner för att slänga. Kommer in igen. Det luktar gaskammare typ. Nu har vi vädrat med korsdrag så alla fryser.
Så går det när det är tanken som räknas!
/C
1 comment:
Vissa micros har turbostrålar, våran gamla micro stekte till en sån där påse på exakt 2min 10sekunder. Man måste verkligen passa sig! Nåt inredningssnille här i HK har bestämt sig för att sätta micorn i vanlig ugnsnivå, dvs. Loves exakta ögonhöjd. Ibland kan man hitta nappar, bilar och lego i micron nuförtiden.
Post a Comment